Frågor och svar

Svar:
För att underlätta övergången till fastighetsboxar har Forum för Fastighetsboxar bildats. Inom ramen för forumet samarbetar Posten, Bring Citymail, Fria postoperatörers förbund, box- och låstillverkare samt fastighetsägare. Forumets uppgift är att sprida information och säkerställa att övergången till fastighetsboxar blir smidig.

Svar: Fastighetsbox är en anordning för utdelning av försändelser till alla postmottagare i en uppgång i flerfamiljshus. Den placeras inomhus i entréplan eller utomhus i anslutning till entrén. Fastighetsbox finns i olika utförande, storlekar och modeller, där varje postmottagare har en egen öppning för insortering av post. Fastighetsbox kan utformas som boxanläggning eller som postlådor placerade tillsammans.

Svar:Av Sveriges omkring 2,4 miljoner lägenheter i flerfamiljshus är det idag nästan 27% där de boende  får sin post via en fastighetsbox.

Svar: Sverige är, tillsammans med Finland, det enda industrialiserade landet i världen där fastighetsboxar inte är det helt dominerande eller rent av lagstadgade systemet i flerfamiljshus. Vårt grannland Danmark införde för några år sedan en lag om att samtliga flerfamiljshus skulle gå över till att få post genom fastighetsbox och förändringen är nu genomförd.

Svar: Det finns inget entydigt svar på den frågan. Ämnet har funnits på agendan i Sverige i mer än fyrtio år och det är idag få som förnekar fördelarna med fastighetsboxar. Nya fastigheter förses nästan undantagslöst med fastighetsboxar också i Sverige. Sanningen finns någonstans i skärningspunkten mellan att postoperatörerna har varit dåliga på att förklara vilka fördelarna är för de boende medan vissa fastighetsägare har hållit emot av kostnads- och principskäl.

Svar: Den svenska postmarknaden är som bekant avreglerad och det finns inga tydliga regler i den svenska postlagstiftningen för hur det egentligen ska gå till och vilka krav som ställs när man ska ta emot post. I Danmark valde man att lagstifta om att införa fastighetsboxar för bara några år sedan medan man i exempelvis Norge har haft fastighetsboxar sedan 1950-talet.

I PTS allmänna råd för postutdelning står det: ” I flerfamiljshus bör försändelser som huvudregel delas ut i fastighetsbox inomhus i entréplan eller utomhus. Där fastighetsbox är installerad bör samtliga mottagare i fastigheten betjänas via boxen”. Postoperatörerna har en uppmaning från PTS att verka för en övergång till fastighetsboxar i Sverige, men förändringen bygger på frivillighet och det finns inte något uppsatt sista datum när det ska vara genomfört.

FFF tror heller inte att en övergång via en övergripande reglering är en väg att föredra så som marknaden fungerar nu. Däremot upplever vi det som frustrerande när man i nyproduktion eller i samband med exempelvis dörrbyten väljer att sätta in säkerhetsdörrar med brevinkast, trots att alla är medvetna om att det är att backa in i framtiden. I de sammanhangen skulle vi gärna se en tydligare fingervisning från myndighetshåll om att man bör framtidssäkra sin infrastruktur beträffande postutdelningen.

Svar: Vi är redan verksamma på det området genom att vi bistår med fri konsultation och rådgivning, ibland även med arkitekthjälp och teknisk expertis, vid installationer av boxlösningar. Däremot är det inte aktuellt att subventionera eller direktäga boxanläggningar i andras fastigheter, av flera skäl.

Det mest uppenbara är att det alltid har varit mottagarna själv som bekostar sin postlåda eller sitt postinkast, precis som alla villaägare gör. Att ha en anordning för att ta emot post i sin fastighet kan jämföras med att man inrättar system för sophantering, håller med tvättstuga eller sköter snöröj-ningen. Det är en naturlig del av fastighetens infrastruktur, skillnaden är att kostnaderna för den postala infrastrukturen är ytterst måttliga i jämförelse.

Postoperatörerna varken kan eller vill ha ansvaret för faciliteter i husen utan deras uppdrag är att sköta distributionen av brev och paket till fastigheten så oklanderligt som möjligt.

Svar: Det kan man kanske tycka. Det är faktiskt svårt att på rak arm peka ut någon annan åtgärd som så snabbt och till så låga kostnader ökar boendekvaliteten i en fastighet. Samtidigt får brevbärarna en förbättrad arbetsmiljö när de slipper slita ut sina knän eller höfter med trappspring eller slå sig fördärvade vid fallolyckor.

Det florerar tyvärr en del vanföreställningar om fastighetsboxar, som att de skulle innebära sämre service. FFF gör regelbundna mätningar med hjälp av ett oberoende undersökningsföretag, Mistat, bland boende som har fastighetsbox.  År efter år, mätning efter mätning visar exakt samma sak: de som har egna erfarenheter är nöjda eller mycket nöjda med sin boxlösning. I den senaste mätningen var 86% nöjda eller mycket nöjda och sju av tio skulle gärna rekommendera fastighetsbox till andra.

Svar: Boendekvaliteten och bekvämligheten ökar. Eftersom fastighetsboxen som minst måste rymma försändelser som är 8 cm tjocka, slipper man att gå till ett utlämningsställe för att hämta ut den typen av brevförsändelser. Detta är en allt viktigare fördel i takt med att e-handeln växer och en allt större andel av postflödet som hushållen tar emot består av varuförsändelser.
Ofta kombineras installationen av fastighetsboxar också med installation av släta säkerhetsdörrar eller att man försluter de gamla postinläggen med någon typ av plåt och isolering. De flesta upplever att det blir tryggare att bo utan hål för postinlägg i dörren. Vidare så blir det minskat buller och drag i lägenheten och risken för intränganden brandrök eller matos minskar väsentligt.
I ett vidare perspektiv är det också så att en ökad andel fastighetsboxar gör att brevbärarna får en bättre arbetsmiljö utan trappspring. Dessutom innebär fler fastighetsboxar att utdelningen sker mer rationellt, vilket bidrar till att trygga förutsättningarna för en god postservice också i framtiden.

Svar: Tidningsföretagen har en annan affärsmodell och vet att när det gäller prenumererade morgon-tidningar så måste de komma ”ända fram” eftersom få är intresserade av att hämta tidningen i entrén på morgonkvisten. Den vanligaste lösningen är att man som prenumerant får sin tidning i en klämma på dörrposten i stället för i det (slamriga) inkastet.
En annan variant är postinkastet sätts igen med en elegant plåt som på utsidan har en slags tidnings-hållare. Då får man som boende både sin tidning och den extra trygghet det är att inte ha en öppning i sin lägenhetsdörr.

Svar: Ja och nej. De allra flesta gör i praktiken så att de tar med sig posten när de passerar på hemvägen från arbetet eller i samband med matinköp eller andra ärenden.
Är man pensionär eller vistas hemma av andra skäl om dagarna kan man förstås behöva göra en särskild runda för att hämta posten. Å andra sidan är det många som vittnar om att boxanläggningen blir en social träffpunkt i huset och det finns berättelser om fastigheter där man informellt väljer att hämta sin post på gemensamma tidpunkter för att få en pratstund med grannarna.

Svar: Äldre över 80 år eller personer med rörelsehinder eller sjukdom har möjlighet att få dispens så att brevbäraren även i fortsättningen levererar posten till dörren. Är man oförmögen att hämta sin post på grund av sjukdom eller ålder är man vanligtvis också berättigad till hjälp med sådant som inköp och andra ärenden från hemtjänsten

Svar: Vi menar att ökad boendekvalitet och nöjda hyresgäster – eller medlemmar om det handlar om en bostadsrättsförening – automatiskt höjer värdet på fastigheten och gör den mer attraktiv. Att t ex kunna ta emot större försändelser när man har e-handlat är något som många sätter stort värde på.
Bakom den blygsamma öppningen till boxen döljer sig ett fack som är minst 80 x 250 x 350 mm dit endast brevbäraren och mottagaren har access. Vissa väljer dessutom att komplettera de ordinarie boxarna med en eller flera serviceboxar vid sidan av dit ännu större försändelser kan levereras. Mottagaren får då en nyckel till ”serviceboxen” av brevbäraren i sin ordinarie box. En modern och smidig lösning som uppskattas.
Det ser också ut som att det kommer att finnas elektroniska uppmärkningssystem som sannolikt kommer att kunna bespara fastighetsägarna en hel del kostnader i samband med flyttar och ommärkning.

Svar: Egentligen har detta varit angeläget under väldigt många år eftersom det är ett stort arbetsmiljöproblem för brevbärarna. Behovet förstärks just nu av att alla postoperatörer i alla länder kämpar med att hantera de minskade postvolymer som följer i spåren av den ständiga digitaliseringen. För att klara sina uppdrag och ambitioner när det gäller att tillhandahålla en fullgod postservice, måste postoperatörerna utveckla mer rationella utdelningsmetoder. Det är självklart enklare för brevbäraren att del a ut post till en boxanläggning i entrén jämfört med att åka hissen upp (om det nu finns hiss) och sedan arbeta sig nedåt genom fastigheten via trapporna. Det största skälet är dock att det är ett stort arbetsmiljöproblem för brevbärarna.
Inkasten är dessutom inte sällan felplacerade, tröga eller har vassa metallkanter som gör dem mindre lämpliga att arbeta med. Jämför det med en modern boxlösning i entrén där brevbäraren fäller ut hela fronten och sedan har smidig tillgång till allas boxar.

Svar: Gå in på www.fastighetsboxar.se. Läs hur ni ska göra och vart du kan vända dig för att få ytterligare vägledning. Där finns även information om vilka modeller av fastighetsboxar från olika tillverkare som är testade och P-godkända.

Svar: Tag kontakt med Forum för Fastighetsboxar telefon 020 -20 20 25. Vi ser till att en lokal person från FFF kontaktar dig.

Svar: Vi rekommenderar boende med fastighetsbox att välja lagring av försändelserna eller att någon granne/anhörig tömmer boxen, d v s detsamma som gäller postlådor i villakvarter.

Svar: Nej. Det finns tydliga regler för hur en fastighetsbox ska se ut, hur den ska monteras och märkas upp mm. Av arbetsmiljöskäl så måste alla fastighetsboxar besiktigas och godkännas innan de tas i bruk. Om du ringer 020-20 20 25 eller går in på www.fastighetsboxar.se så får du den information du behöver för att hitta en rätt lösning. På hemsidan finns exempel och listor över godkända fastighetsboxar.

Svar: Det är fastighetsägaren som ska bekosta installationen av fastighetsboxen på samma sätt som kostnaderna för likartade installationer, tex bredbandsanslutning, telefoni och sophantering. Boxanläggningen bör klara minst 15 års användning och eftersom den klassificeras som en inventarie kan kostnaden periodiseras på relativt lång tid. Utslaget över tiden blir det därför en väldigt liten kostnad per månad och fastighetsbox. Kostnaden beror på vilken lösning man väljer. En standardlösning kan röra sig om 5-600 kronor per lägenhet. Väljer man annorlunda design eller material för sin boxanläggning, eller om installationen kräver större anpassningar i fastigheten, kan kostnaden bli något högre.
Vid behov av stora och dyrbara anpassningar finns möjlighet till dispens från fastighetsbox, kontakta FFF.

Svar: Om man kontaktar oss kommer vi gärna ut och ger tips och förslag beträffande installationen. Det finns ett antal regler beträffande mått och höjder etc. som det är viktigt att få rätt från början.

Det går nästan alltid att åstadkomma både smakfulla och funktionella lösningar, speciellt om man tar hjälp av en arkitekt. Men ibland finns det inga bra lösningar att ta till, det kanske helt enkelt inte finns plats med en boxanläggning med tanke på utrymningsvägar och liknande. Då finns det möjlighet att ansöka om dispens.

Svar: Fastighetsboxen placeras i, eller i direkt anslutning till entrén, dit många fastighetsägare idag har begränsat behörigheten genom portkoder och andra tekniska lösningar. Varje boxinnehavare har egen nyckel till sin låsta box.

Svar: Vi rekommenderar boende med fastighetsbox att välja lagring av försändelserna eller att någon granne/anhörig tömmer boxen, d v s detsamma som gäller postlådor i villakvarter.

Svar: Det gör mottagaren av försändelserna, på samma sätt som det fungerar när det gäller utdelning av försändelser i postlådor i villaområden.

Svar: SEKO Post är den fackliga organisation som organiserar så gott som samtliga brevbärare i Sverige, oavsett vilken postoperatör de arbetar för. SEKO Post ser att ett brett införande av boxar är en mycket viktig arbetsmiljöfråga. Och från sin sida ser man ett brett införande av boxar som en mycket viktig arbetsmiljöfråga.
Det finns såväl forskning som överväldigande empirisk kunskap om att dagligt trappspring sliter på knäleder, höfter och annat. Dessutom är direkta fallolyckor ett betydande arbetsmiljöproblem som SEKO Post och skyddsombuden gärna vill komma till rätta med.

Svar: Både Posten och Bring CityMail gör stora insatser för att underlätta för brevbärarna, t ex i form av olika fordon, lyfthjälpmedel etc. Men när det kommer an på arbetsmiljön i en fastighet så är det fastighetsägarens ansvar, precis som fallet är när det gäller sophämtning, takskottning etc. Det handlar om allt från rimliga arbetshöjder till frågor om belysning, halkskydd etc.

Svar: Om man vill framtidssäkra sin fastighet är svaret givet, då är det fastighetsboxar man bör välja. Att idag byta ut dåliga eller utslitna brevinkast mot nya är ett steg i fel riktning och definitivt inte i linje med de boendes behov framgent. Förutom att nya inkast inte sällan är dyrare än en motsvarande boxlösning, tappar man också den ökade boendekvalitet som följer med att man installerar boxar.
Trenden är entydig, så gott som alla nyproducerade fastigheter utrustas med fastighetsboxar, just för att det förbättrar kvaliteten i boendet och fastighetens attraktionskraft.

Svar: Har man en i övrigt fullgod dörr finns det lösningar där man på ett enkelt och smidigt sätt stänger igen brevinkastet med en särskild plåt som dessutom kan ha en tidningshållare på utsidan. Extra-kostnaden blir blygsam och man minskar ändå både buller, drag och os från trapphuset.
I fastigheter där man har lite äldre dörrar med inkast är det kanske värt att ändå fundera på ett dörrbyte? Försäkringsbolagen klassar, helt naturligt, säkerhetsdörrar med öppningar i som mindre säkra än solida dörrar.

Svar: Det stämmer att postmängderna minskar när folk skickar sms i stället för vykort och många räkningar kommer som e-fakturor. Men Posten ensam hanterar ändå drygt 20 miljoner försändelser varje dygn och exempelvis Bring CityMail har en stark ställning inom sk. försorterad post från företag. Dessutom visar e-handeln på en fortsatt stark med en årlig ökningstakt på 5-10 procent. Att i det läget avhända sig möjligheten att kunna skicka fysiska försändelser som brev och mindre paket hem till varandra vore ett stort misstag.
Enligt en undersökning som Posten har låtit göra får omkring en tredjedel av dem som e-handlar hälften eller fler av alla produkter de köper levererade direkt till hemmet. För den som bor i lägenhet och har fastighetsbox ökar förstås möjligheten att brevbäraren ska kunna leverera hela vägen hem till mottagarens fastighet om man har fastighetsbox.